De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverige
Responsible organisation
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]
De glacialrelikta kräftdjuren har sedan länge omfattat sex arter, nämligen Gammaracanthus lacustris (Relictacanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, Monoporeia affinis (Pontoporeia affinis), Mysis relicta, Pallasea quadrispinosa och Saduria entomon (Mesidothea entomon) och är de som redovisas i denna rapport. Då M. relicta i Sverige numera är uppdelad i två arter, M. relicta s.str. och M. salemaai, så omfattar de glacialrelikta kräftdjuren i Sverige numera sju arter. I denna undersökning innefattas dock de båda sistnämnda arterna i namnet M. relicta s.l.
Dessa djur har tilldragit sig stort intresse p.g.a. deras utbredning och invandrings-historia. De har också visat sig kunna spela en betydande roll i många sjöars ekosystem bl.a. som viktig fiskföda. Glacialrelikta kräftdjur har förekommit som bioindikatorer i samband med miljöstörningar som t.ex. försurning, eutrofiering och metallförorening. Då de nämnda djuren inte överlever vid hög temperatur är de intressanta vid en strävan att finna biologiska indikatorer för att beskriva ekologiska effekter av en global uppvärmning. En beskrivning av den aktuella utbredningen av de glacialrelikta kräftdjuren krävs i ett första steg mot att skapa ett miljöövervakningsprogram där de glacialrelikta kräftdjuren kan komma att ingå. Denna rapport presenterar utbredningen av de glacialrelikta kräftdjuren i Sverige.
735 sjöar har undersökts, med ett mer eller mindre uttalat syfte, att finna glacialrelikta kräftdjur. Kalmar län var det mest studerade länet med 96 undersökta sjöar. I 551 sjöar har en eller flera glacialrelikta kräftdjursarter påträffats. Flest sjöar med glacialrelikta kräftdjur fanns i Västernorrlands län (83 sjöar). De utpräglade sötvattensarterna G. lacustris och P. quadrispinosa saknades i Hallands län och de västliga kustnära områdena i Västra Götalands län.
Nästan 90 % av sjöarna med glacialrelikta kräftdjur hade naturliga populationer. Bland dessa sjöar var 17 sjöar belägna ovan högsta kustlinjen (HK). I 19 sjöar saknades glacialrelikta kräftdjur vid den senaste undersökningen trots att de påträffats tidigare. De mest förekommande arterna M. relicta och P. quadrispinosa har påträffats i 423 respektive 312 sjöar. De minst förekommande arterna G. lacustris och S. entomon har noterats i 35 respektive 10 sjöar.
Bland de undersökta sjöarna ingick också sjöar där någon eller några av de glacialrelikta kräftdjuren har inplanterats. Inplanteringar har skett i 86 sjöar, som huvudsakligen är belägna i norra Sverige och är reglerade för vattenkraftsändamål. Dessa inplanteringar har framförallt omfattat de två arterna M. relicta och P. quadrispinosa, som efter inplantering etablerats i 49 respektive 16 sjöar. G. lacustris har etablerats i tre sjöar efter inplantering. Nedströmsspridning från sjöar där inplantering skett har konstaterats i tio sjöar. Bland dessa sjöar har M. relicta, P. quadrispinosa och G. lacustris påträffats i åtta, fem respektive en sjö. Nedströmsspridningen är dock lite undersökt men är sannolikt omfattande. Jämtlands län har flest sjöar med inplanterade eller nedströmsspridda bestånd av glacialrelikta kräftdjur (33 sjöar).
I 21 sjöar där glacialrelikta kräftdjur inplanterats har trots uppföljande undersökningar inga återfynd gjorts och i 10 sjöar där glacialrelikta kräftdjur inplanterats saknades uppföljande undersökningar. Bland undersökta sjöar och sjöar med glacialrelikta kräftdjur var små sjöar vanligare än stora sjöar och det vanligaste maxdjupet var 15–20 m. Klassificering av sjöarna med glacialrelikta kräftdjur efter antalet arter per sjö visade att antalet sjöar minskade med ökat artantal. Bland de glacialrelikta kräftdjursarter som förekommer naturligt i sjöar ovan HK i Sverige intog P. quadrispinosa en särställning. Av sjutton sjöar med naturliga bestånd av glacialrelikta kräftdjur ovan HK noterades P. quadrispinosa i femton sjöar och som enda naturligt förekommande art i 14 sjöar. P. quadrispinosa var också, med ett undantag, den enda av arterna som påträffats i vattendrag och var också den art som dominerade i de grundaste sjöarna och tycks vara den art som tolererar högst temperatur. G. lacustris tycks istället vara den art som är mest känslig för höga temperaturer. Trots många undersökta sjöar finns det fortfarande betydande möjligheter att göra fler fynd av glacialrelikta kräftdjur nedan HK i flera län. I ett område sydost om Vättern finns det också möjligheter att finna fler sjöar med glacialrelikta kräftdjur ovan HK.
Abstract [en]
For a long time glacial relict crustaceans have comprised six species, namely Gammaracanthus lacustris (Relictacanthus lacustris), Limnocalanus macrurus, Monoporeia affinis (Pontoporeia affinis), Mysis relicta, Pallasea quadrispinosa and Saduria entomon (Mesidothea entomon), which are included in this report. Since M. relicta in Sweden now consists of two species, namely M. relicta s. str. and M. salemaai, then glacial relict crustaceans in Sweden actually includes seven species. This study, however, refers to the both of the last mentioned species as M. relicta s.l. Glacial relict crustaceans have attracted great interest due to their distribution and history of migration. It has also been shown that they play an important role in the ecosystems of many lakes, often as sources of food for fish.
Glacial relict crustaceans have sometimes served as bioindicators for environmental disturbances like acidification, eutrophication and metalpollution. Since glacial relict crustaceans don´t survive high temperatures, they are interesting organisms to consider in the search for biological indicators which display the ecological effects of global warming. A description of the current distribution of glacial relict crustaceans in Sweden must be part of a first step towards a program for environmental monitoring, which includes glacial relict crustaceans. This report presents the distribution of glacial relict crustaceans in Sweden.
735 lakes have been investigated, with a more or less expressed aim of finding glacial relict crustaceans. Kalmar is the county most studied, with investigations of 96 lakes. In 551 lakes, one or more glacial relict crustacean species have been noted. The area with the most lakes containing glacial relict crustaceans is the county of Västernorrland (83 lakes). The distinctly freshwater species G. lacustris and P. quadrispinosa have not been found in the county of Halland or in regions close to the coast of Västra Götaland County.
In nearly 90% of the lakes with glacial relict crustaceans, the populations are natural. Among those lakes, seventeen are situated above the highest shoreline (HS). In nineteen lakes, glacial relict crustaceans were not found at all during the latest investigation although they were found earlier. The most common species, M. relicta and P. quadrispinosa, have been found in 423 and 312 lakes, respectively. The least common species, G. lacustris and S. entomon, have been noted in 35 and 10 lakes, respectively. Lakes where one or several glacial relict crustaceans have been introduced are included among the lakes investigated. Introductions have been made in 86 lakes, which are mainly situated in the north of Sweden and are regulated because of hydroelectric purposes. The introductions are mainly of the two species M. relicta and P. quadrispinosa, which are established in 49 and 16 lakes, respectively. G. lacustris is established itself in three lakes after introduction.
Distribution downstream from lakes where glacial relict crustaceans have been introduced has been found in ten lakes. M. relicta, P. quadrispinosa and G. lacustris have been discovered in eight, five and one of the lakes, respectively. However, downstream distribution has not been examined in depth and is most likely extensive. Most of the lakes (33) with introduced populations or populations which have spread downstream are situated in the county of Jämtland. In 21 lakes where glacial relict crustaceans were introduced, no rediscoveries have occurred despite follow-up investigations. No follow-up has been conducted in ten lakes where glacial relict crustaceans were introduced.
Among the lakes investigated and lakes with glacial relict crustaceans, small lakes are more common than large ones. The most common maximum depth of the lakes investigated and lakes with glacial relict crustaceans is 15–20 meters. Classification of lakes containing glacial relict crustaceans according to the number of species found per lake shows that the number of lakes decreased as the number of species in the lakes increased. Among the glacial relict crustacean species that occur naturally in lakes above HS in Sweden, P. quadrispinosa occupied a unique position. Of seventeen lakes with natural populations of glacial relict crustaceans above HS, P. quadrispinosa has been recorded in fifteen lakes and is the only species occurring naturally in fourteen lakes. P. quadrispinosa was, with one exception, also the only species found in rivers and streams. In addition, it is the dominating species in the shallowest lakes and seems to be the species that tolerates the highest temperatures. G. lacustris, on the other hand, seems to be the species most sensitive to high temperatures. Despite the large number of lakes investigated many opportunities for discovering glacial relict crustaceans in lakes below HS still exist in many counties. In one area southeast of the lake Vättern, it is possible to find additional lakes with glacial relict crustaceans above HS.
Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten, 2012. , p. 283
Series
Swedish Agency for Marine and Water Management report ; 2021:1
Keywords [en]
inland water environment, ecosystems, bioindicators, global warming
Keywords [sv]
sjöar, ekosystem, bioindikatorer, global uppvärmning, miljöövervakningsprogram, Kalmar län, Västra Götalands län, Västernorrlands län, Hallands län
National Category
Ecology Environmental Sciences
Research subject
Finance, National; Freshwater, Large lakes; Environmental Objectives, Flourishing Lakes and Streams
Identifiers
URN: urn:nbn:se:havochvatten:diva-21ISBN: 978-91-87025-01-3 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:havochvatten-21DiVA, id: diva2:1365288
Funder
Swedish Environmental Protection Agency2019-10-242019-10-242022-05-25