Swedish Agency for Marine and Water Management

Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Biologiska kontrollundersökningar vid Barsebäcks kraftverk 1985-1997: Biologiska recipientkontroll vid kärnkraftverken. Årsrapport för 1998
Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
Responsible organisation
1999 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Biologiska kontrollundersökningar vid Barsebäcks kraftverk 1985-1997

Resultaten från de biologiska undersökningarna vid Barsebäcks kärnkraftverk under åren 1985-97 sammanfattas i denna rapport. Undersökningarna har omfattat studier av fisksamhället genom provfisken med små ryssjor i det kylvattenpåverkade området nära kraftverket. Vidare har förluster av ålyngel, som sugs in med kylvattnet, skattats. Skador på fiskars könsorgan genom kylvattenpåverkan har registrerats vid undersökningar i andra kärnkraftverksrecipienter, varför en studie av gonader från multe genomförts vid Barsebäck.

Några förändringar gentemot tidigare vad avser fångstmängder eller artfördelningar, som skulle kunna tolkas som effekter av kylvattenutsläppet, har inte registrerats. Årsproduktionen vid kraftverket har minskat något under perioden och var c:a 10% mindre 1994-1997 och 30-40% mindre 1992-1993 jämfört med 1989-1991. Den minskade energitillförseln till omgivningen som detta medför kan vara en förklaring till att temperaturskillnaderna inom det provfiskade området blivit mindre. Detta till trots kvarstår en tendens för några av de vanligaste arterna att fångas i högre utsträckning i det av kylvatten utsläppet mest påverkade området. Tydligast är denna tendens för gulål under våren och sommaren. Det kan som tidigare tolkas som en anlockning till varmare vatten men också bero på att fiskens rörelseaktivitet stiger med temperaturen.

En av stationerna belägen i den så kallade biandningszonen, där temperaturpåverkan är liten och mycket variabel, avviker från den allmänna tendensen i rangordningen mellan stationerna genom att ofta uppvisa de högsta fångsterna av flera arter. Troligtvis skiljer sig biotopen här från de andra i något annat avseende än temperaturen.

Fångsterna av gulål har ökat under början av 90-talet, sannolikt på grund av en kombination av högre temperatur under fiskeperioderna och nyrekrytering till det fiskbara beståndet. Likaså avspeglas den förbättrade rekryteringen av ungtorsk under senare år i fångsterna, medan däremot rekryteringen av tånglake försämrats. Att resultaten i provfiskena, förutom att de ingår i en recipientkontroll, belyser storskaliga variationer i fiskars rekrytering gör dem ytterligare värdefulla.

Mängden ålyngel, som sugs in med kylvattnet, har varit mindre under senareår jämfört med resultaten från början av 80-talet. Antalet kontroller per år har dock minskat, vilket ökar risken att den skattning som ligger till grund för kompensationsutsättningarna blir felaktig. Om storleksfördelningen för de ålyngel som passerar kylvattnet liknar den för ålyngel som fångas i undersökningar vid Öresundsbron, är dödligheten troligtvis större än vad som tidigare antagits. Det kan därför inte uteslutas att förlusterna av ålyngel genom kylvatteninsuget har underskattats, och att de därför inte kompenserats fullt ut. Metodiken vid ålyngelkontrollen bör förbättras. De hittillsvarande resultaten visar, att förekomsten av glasål kulminerar i mars, medan förekomsten av pigmenterade ålyngel nårsin kulmen i juli. Kontrollerna av rensmaterialet från silstationerna bör därför koncentreras till denna period.

Abstract [sv]

Biologiska recipientkontroll vid kärnkraftverken. Årsrapport för 1998

Den biologiska recipientkontrollen vid kärnkraftverken 1998 utfördes med smärre undantag enligt fastställda program.

Forsmark

Liksom tidigare varierade bottenfaunan i Biotestsjön kraftigt under året. Individtätheter och biomassor var under början av året ganska låga men högre än vanligt under senare delen av året. I fiskena har fångsterna av mört ökat under senare delen av 1990-talet men minskade under 1998. Mörten rekryteras inte inne i Biotestsjön utan vandrar in genom fiskgallren som små. Fångsterna av abborre, som varit vikande under några år, ökade återigen 1998 och bestod mestadels av ett två- och treåriga fiskar.

Bottenfaunans individantal utanför Biotestsjön ökade på samtliga stationer i Forsmarksområdet. I fiskena var fångsterna 1998 genomgående låga, troligen beroende på låga sensommartemperaturer. Fångsterna av abborre var dock fortsatt höga i referensområdet i Finbofjärden. I de tre senaste årens fångster dominerade totalt sett abborrar födda 1994 både i Forsmarks- och referensområdet. De högre abborrfångsterna i referensområdet 1998 bestod till stor del av dessa nu 4-åriga abborrar, medan de försvunnit ur fångsterna i Forsmarksområdet.

Produktionen av årsyngel i skärgården var relativt liten och tillväxten hos abborryngel var synnerligen låg, troligen beroende på den kalla sommaren. I Biotestsjön blev temperaturen däremot nära optimal för abborrynglens tillväxt, varför skillnaderna mellan in- och utsida blev extremt stor under 1998.

Vid kontrollen av skador på könsorganen hos abborre och mört i F3:s kanalåterfanns under 1998 ingen abborre med synliga skador och endast 3% av mörtarna hade skador. En riktad insats under 1998 var att räkna ålar i F3:s svallschakt under varannan månad. Det visade sig att en stor mängd ål uppehöll sig i kylvattenvägarna under sommarhalvåret, men vandrade ut under vintern. Provfiskena efter kallvattenarter som brukar utföras i oktober måste inställas 1998 på grund av hård och långvarig blåst.

Oskarshamn

Fångsterna av abborre och mört i provfiskena i Hamnefjärden har varit höga sedan slutet av 1980-talet. Under 1998 noterades vår och sommar, högre fångster av abborre än 1997, medan förändringarna var små för mörten. Alfångsterna minskade något för andra året i rad och det är sannolikt att effekten av utsättningar i slutet av 1980-talet börjar avklinga.

Resultatet av abborrens lek i Hamnefjärden har varit svagt sedan 1994 och förbättrades inte märkbart under 1998. Andelen stora abborrhonor (>30 cm) medför ögat synliga skador på könsorganen uppgick till 16% i augusti i Hamnefjärden. I Kvädöfjärden påträffades inga skador vid kontroll i oktober. Hos mörten var skadefrekvensen för alla kontrollerade mörthonor 9% i Hamnefjärden och 1,5% i Kvädöfjärden.

Abborrfångsterna i den omgivande skärgården och i referensområdet i Kvädöfjärden var små till följd av låga temperaturer och en vikande trend för mörten fortgick, med undantag för inomskärslokalen i Kvädöfjärden. Tvååriga abborrar var vanligast vid Oskarshamnsverket och indikerar en måttlig till godårsklass från 1996. En nedåtgående trend för strömmingen vid Simpevarp bröts, medan fångsterna av torsk och rötsimpa låg kvar på en mycket låg nivå, avspeglande en generellt svag rekrytering under senare år. Utvecklingen för bottenfaunan i Simpevarp och Kvädöfjärden har varit likartad under en lång följd av år och 1998 utgjorde inget undantag. På de djupare lokalerna i båda områdena har indikationer på syrebrist i sedimenten förekommit under flera år på 1990-talet.

Barsebäck

Provfisken med ålryssjor gav för fjärde året i följd mycket små fångster av gulål i april på alla lokaler. En generell nedgång noterades för ålen i augustifisket mellan 1997 och 1998, och fångsterna har varit vikande efter höga nivåer i mitten av 1990-talet. Även för tånglaken finns en allmänt vikande trend under 1990-talet, medan fångsterna av torsk har varit större under 1990-talet än under föregå­ende decennium. Fångsterna av torsk i augusti 1998 var rekordhöga. Den mängd småål som följer med kylvattnet in i silstationerna beräknades 1998 uppgå till ca 80 kg. Några kompensationsutsättningar till följd av utslagningen genomfördes ej på grund av tidigare överkompensation.

Ringhals

En anlockning av gulål till utsläppsområdet har visats genom provfisken med ålryssjor i april och augusti. Alfångsterna i augusti minskade mellan 1997 och 1998, och en markerad tillbakagång har ägt rum efter 1994 i både recipienten och ireferensområdet i Vendelsöfjorden. I båda områdena var fångsterna de minsta som noterats sedan början av 1980-talet. Den mest utpräglade anlockningen till kylvattnet har observerats för strandkrabban, vars förekomst 1998 förändrades i förhållandevis ringa omfattning i förhållande till tidigare år. Arter som föredrar kallt vatten har visats sky det varma kylvattnet. Effekten har varit tydligast för rötsimpa och tånglake. Generellt vikande utveckling har påvisats hos oxsimpa och tånglake under 1990-talet. Förekomsten av torsk i ryssjorna påverkas främst av artens rekryteringsframgång. Stora fångster i augusti dominerades av torskar födda 1997 och 1998. Torskägg och torsklarver har förekommit rikligare i intagskanalen under flera år på 1990-talet än tidigare. Detsamma gäller för ägg och larver av plattfiskar, vars förekomst dock steg redan i slutet av 1980-talet. Larver av rödspotta, sandskädda och skrubbskädda var talrika våren 1998.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Fiskeriverket , 1999. , p. 85
Series
Fiskeriverket rapport 1998-2000, ISSN 1104-5906 ; 1999:4
Keywords [sv]
kärnkraft, Barsebäck, fisk, provfiske, kylvatten, gulål, ålyngel, temperatur, dödlighet
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, National; Environmental Objectives, A Rich Diversity of Plant and Animal Life; Environmental Objectives, Flourishing Lakes and Streams
Identifiers
URN: urn:nbn:se:havochvatten:diva-278OAI: oai:DiVA.org:havochvatten-278DiVA, id: diva2:1455110
Note

Rapporten består av två olika rapporter.

Available from: 2020-07-22 Created: 2020-07-22 Last updated: 2020-12-01

Open Access in DiVA

fulltext(18045 kB)40 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 18045 kBChecksum SHA-512
b9d243e15f7df6f4bc5b6c21576bb7574280714f7c92625405e273679b660a5f156d13878c2bbaf3cdaaf534a9fc09379c7f943b645d3d49691f43fb4eb872f4
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
National Board of Fisheries
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 40 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 150 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf