Swedish Agency for Marine and Water Management

Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Biologisk recipientkontroll vid kärnkraftverken. Årsrapport för 1997.: Positionsbestämning av fisk vid småskalig förflyttning
Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
Perfomers of environmental monitoring, Government Agencies, National Board of Fisheries.
Responsible organisation
1998 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Biologisk recipientkontroll vid kärnkraftverken. Årsrapport för 1997

Den biologiska recipientkontrollen vid kärnkraftverken 1997 utfördes med smärre undantag enligt fastställda program. Med anledning av observationer i bl a kontrollprogrammen har under året även genomförts vissa specialundersökningar vid Forsmarks, Barsebäcks och Oskarshamns kraftverk.

Forsmark

I likhet med tidigare år genomgick bottenfaunan i Biotestsjön kraftiga svängningar. Glattmaskar och fjädermygglarver försvann i stort sett vid årets slut efter en period med mycket höga tätheter. Tätheten av fisk varierar också i Biotestsjön, även om fluktationerna är mindre dramatiska. Efter en svacka under 1990-talets mitt har beståndet av mört åter ökat. Fångsten av abborre har nästan kontinuerligtökat från 1980 till 1993, följt av en tillbakagång som fortsatte 1997. Sannolikt bidrar den svaga rekryteringen 1995 till resultatet. Bottenfaunan utanför Biotestsjönhar tidigare samvarierat i täthet med referensområdet i Finbo. Under 1997 avviker dock stationen i Forsmark med minskande biomassa bottendjur medan den fortsatt stiger i Finbo. Provfiskena gav höga fångster av abborre och särskilt mört i skärgården. Totalfångsterna var de högsta som uppmätts sedan programmet startade 1983. Årsklasserna av abborre 1994 och 1995 var jämförelsevis starka i Forsmarksområdet vilket vid sidan av den varma sommaren kan bidra till att förklara de höga fångsterna. Tätheten av årsyngel var relativt låg 1997, men den synnerligt goda tillväxten antyder att årsklassen ändå kan bli stark. Ingen torsk fångades under 1997, vilket visar att det fortfarande saknas rekrytering till Ålandshav och Bottenhavet. Tätheten av sik fortsatte att minska och har legat på låg nivå sedan 1992.

Oskarshamn

Fångsterna av abborre i Hamnefjärden har legat på hög nivå under 1990-talet. Bilden kvarstod under sommarprovfisket, medan vårundersökningen gav vikande fångster. De höga fångsterna är anmärkningsvärda mot bakgrund av den höga temperaturen, över 30°C under provfisket i augusti. Fångsten av gulål låg kvar på en hög nivå under 1997. Beståndet domineras sannolikt fortfarande av ålar som sattes in under 1980-talet. Abborr-rekryteringen i Hamnefjärden var mycket svag 1997, och den nedgång som noterades efter 1993 har alltså accentuerats. I området utanför Hamnefjärden gav provfiskena mycket goda fångster av abborre, medan tätheten av mört tycks minska efter 1994. Mönstret överensstämmer väl med referensområdet i Kvädöfjärden. Årsklassanalysen på abborre visade en ovanligt hög andel ettåriga fiskar i 1997 årsprov, vilket torde bero på att tillväxten varit osedvanligt snabb. En generellt god tillväxt hos abborre i Simpevarp antyder positiva effekter av kölvattnet även utanför Hamnefjärden. Åldersfördelningen indikerar inga markanta variationer i årsklasstyrka hos abborre under senare år. Fångsterna av strömming vid Simpevarp minskade för tredje året i följd. Den tidigare visade anlockningseffekten kvarstod dock. En art som varierat kraftigt är rötsimpan, som minskat till låga tätheter efter 1991-92. Fångsterna av torsk fortsätter att spegla den i stort sett uteblivna rekryteringen sedan 1980-talets mitt. Bottenfaunan i Simpevarpsområdet har under i stort sett hela undersökningsperioden sedan 1962 samvarierat väl med referensområdet i Kvädöfjärden. Resultaten 1997 avvek inte från detta mönster. Antalet arter tenderar att öka, medan individtätheterna fluktuerar över tiden. Jämfört med föregående år hade blåmusslor och snäckor minskat i proven.

Barsebäck

Provfiskena med småryssjor visade som tidigare år att gulålen anlockas till utsläppet. Fångsterna på övriga stationer har i flera fall varierat kraftigt, vilket kvarstod 1997. Generellt sett finns en tendens att fångsterna ökat något under 1990-talet, men denna bild kan inte bara vara beroende av tätheten utan även av att temperaturen varit hög. Tånglaken har tidigare varit vanlig i fångsterna. Under de senaste två-tre åren har den dock minskat i förekomst och låg 1997 på en mycket låg nivå på samtliga stationer. Fångsterna av torsk, mest ung fisk, har återhämtat sig något från 1980-talets låga värden. Ingen större förändring noterades dock 1997. Generellt visar provfisket att utsläppsområdet inte avviker från de övriga stationerna. Förekomsten av små-ål i silstationen kontrolleras årligen för att fastställa kompensationsbehovet. Knappt 200 kg småål fångades. Då skador på ål tidigare överkompenserats, ansågs ytterligare utsättningar av ålyngel inte vara motiverade under 1997.

Ringhals

Fångsterna av gulål i ryssjefisket har varierat kraftigt i recipientområdet, medan övriga områden legat på en betydligt lägre och mer stabil nivå. Resultaten 1997 visade som tidigare en tydlig anlockningseffekt. Stensnultra och skärsnultra är strandlevande fiskar som trivs i varmt vatten. Trots detta visas ingen anlockningseffekt. Den art som tydligast visar anlockningseffekter är strandkrabban. Den nedgång i täthet hos denna art som indikerades 1996 efter höga fångster 1994-1995 fortsatte 1997. Kallvattenarterna, representerade av rötsimpa, oxsimpa, femtömmad skärlånga, tånglake och torsk, visade alla tydliga skyendereaktioner med låga fångster i närområdet. Oxsimpan har liksom tånglaken minskat i täthet under en följd av år, vilket fortsatte även 1997. Fångsterna av ung torsk var låga 1997, vilket indikerar att rekryteringen till kustområdet fortsätter att vara svag.

Särskilda undersökningar

Temperatureffekter på fiskars könsorgan har studerats vid kraftverken i Forsmark, Oskarshamn och Barsebäck. Abborre, gädda, mört, gers, björkna och tjockläppad multe har undersökts. Tecken på resorbtion av ägg under olika stadier avutveckling har noterats för samtliga arter. Allvarlig påverkan som kan kopplas till hög temperatur har visats för abborre, gädda och mört. Gersen och förmodligen även den tjockläppade multen påverkas lite, medan björknan, som är portionslekare, reagerar med en ökad äggproduktion. Skadorna hos abborre och mört var i vissa fall så allvarliga, att fiskens fortplantning helt slagits ut. I många fall observerades massförekomst av en mikrosporidie, en parasit som förökar sig inne i äggen, hos fiskar med fortplantningsskada. Parasiten förekom vanligt hos mört och i ett fåtal fall hos gädda, medan den saknades hos abborre. Effekterna på fortplantningen kan alltså inte enbart härledas till angrepp av parasiter.

Abstract [sv]

Positionsbestämning av fisk vid småskalig förflyttning

Under 1996 genomfördes studier för att, efter erfarenheterna av tidigare års undersökningar, öka mätexaktheten av småskalig förflyttning av fisk. Studierna bedrevs dels i en anläggning där antennerna placerades i 5x5 meters fyrkant och dels där fyra antenner placerades i linje med 5 meters avstånd mellan varje antenn. I undersökningen användes radiosändare med frekvensen 151 MHz och med ett pulsgap på 100 resp 120 msec. Genom den snabba pulseringen erhålles ca 7-10 signaler per sekund vilket innebär att antalet signaler, som kan mottas under tiden en fisk simmar 5 meter (distansen mellan 2 antenner), varierar mellan 7 och 35 stycken vid simhastigheter upp till 5 m/sec. Vid försöken (Figur 5 och 6) uppnåddes en mätavvikelse på högst 2 meter, i sämsta fall 56% och i bästa fall 83%. I ett storskaligt försök vid Lilla Edets kraftstation användes en anläggning med linjelagda antenner med 7 meters distans vidden nya fisktrappans mynning. Sammanlagt, märktes 17 laxar (12+5) i detta försök i syfte att belysa den nya trappans funktionsduglighet. Totalt registrerades för 11 fiskar 97 tidsperioder där de starkaste signalerna registrerades på antenn 1, maximalt 7 meters avstånd från nya trappan. Under dessa tidsperioder gjordes flera ansimningar av totalt 11 individer. Inga av dessa vandrade upp i den nya trappan däremot gick 6 st sedan upp i den gamla trappan.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Fiskeriverket , 1998. , p. 89
Series
Fiskeriverket rapport 1998-2000, ISSN 1104-5906 ; 1998:2
Keywords [sv]
biologisk recipientkontroll, kärnkraftverk, Forsmark, Barsebäck, Oskarshamn, abborre, ål
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, National; Environmental Objectives, Safe Radiation Environment; Environmental Objectives, Flourishing Lakes and Streams
Identifiers
URN: urn:nbn:se:havochvatten:diva-274OAI: oai:DiVA.org:havochvatten-274DiVA, id: diva2:1454910
Note

Rapporten består av två olika rapporter.

Available from: 2020-07-21 Created: 2020-07-21 Last updated: 2020-12-01

Open Access in DiVA

fulltext(18531 kB)83 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 18531 kBChecksum SHA-512
d5c9ca149d5efbd12567c900af652fb99fb14b831e69fc2e1c9d15f418c676c23e5b9dd1ba25b9fadbbc744d17a5a321f87364402f81e3c6ec0b4c8d98bce9b9
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
National Board of Fisheries
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 83 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 340 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf