Havs- och Vattenmyndigheten

The Water Framework Directive (WFD) states that each member country in EU must report the ecological status of the ground and surface waters in 2005. Fish may be used as an indicator of the environmental quality of surface waters. As a guideline for the assessment work previously developed national assessment models (Environmental Protection Agency, 1999) was used.

The National Board of Fisheries used the databases on test-fishing in lakes (NORS; NatiOnal Registry of Survey test-fishing) and electric fishing in running waters (SERS; Swedish ElectrofishingRegiSter) as a base to produce an assessment comprising 1 458 lakes and 11 824 electric fishing sites.

The evaluation was made for lakes and running waters separately, but also a joint assessment was produced. This showed that approximately 51 % of investigated river basin areas had high or good status, while approx. 45 % had intermediate status. Worse condition was only reported from 4 % of the areas. Generally the status was lower in running waters as compared to lakes.

EU:s Ramdirektiv för vatten innehåller bestämmelser om att medlemsländerna skall rapporterna den ekologiska statusen på sina yt- och grundvatten år 2005. Som underlag för denna bedömning av miljökvaliteten kan man använda vissa biologiska indikatorer, t.ex. fisk. Naturvårdsverket med andra berörda myndigheter och institutioner har i annat sammanhang tidigare tagit fram en metodik för hur en bedömning kan ske (”Bedömningsgrunder för miljökvalitet”). Bedömningsgrunderna är dock inte helt anpassade till kraven i Ramdirektivet.

I denna rapport används befintliga bedömningsgrunder för att fastställa statusen i sjöar och vattendrag utifrån inrapporterade undersökningar till Fiskeriverkets Sötvattenslaboratoriums databaser NatiOnellt Register över Sjöprovfisken (NORS) samt Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS).

För sjöar har den framtagna bedömningsmodellen kunnat användas direkt, medan det för vattendrag har befunnits nödvändigt att justera indexet för att öka upplösningen. Totalt kunde provfisken från 1 458 sjöar och 11 824 vattendragssträckor utgöra underlag. Detta möjliggjorde en bedömning av 575 delavrinningsområden av totalt 1 024 identifierade i Sverige som helhet.

Resultatet presenteras dels sjöar för sig, dels vattendrag för sig, del som ett sammanviktat värde per delavrinningsområde. Vid den sammanviktade bedömningen befanns ca 51 % av områdena vara av hög eller god status, ca 45 % av intermediär status och ca 4 % av sämre status. Generellt bedömdes situationen vara sämre i vattendrag än i sjöar.