Havs- och Vattenmyndigheten

Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Effekterna av utflyttad trålgräns på fisk och bottenfauna: Analys av ökad användning av passiva redskap innanför trålgränsen samt de ekonomiska konsekvenserna för näringen
Ansvarig organisation
2006 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Slutsatser

Generellt kan konstateras att nya regler måste tillåtas fungera en längre tid om slutsatser skall kunna dras om i vilken utsträckning de når de mål som uppställts. Återhämtningsförmågan för organismer vars livsmiljöer störs varierar beroende av såväl störningens omfattning som organismernas känslighet. För livsmiljöer som förstörs kan det ta mycket lång tid innan dess struktur och funktion är återställda. Beträffande fisket kommer effekterna att fullt ut kunna avläsas först när fiskemönstret fått sin mer definitiva struktur. I denna rapport redovisas endast preliminära resultat och de slutliga effekterna av den utflyttade trålgränsen på fisk, fiske och bottenfauna förväntas inte vara uppnådda. En fortsatt uppföljning kommer därför att ske och en ny delrapport planeras för 2008.

Effekter på bottnarna

En av trålgränsbeslutets huvudsakliga målsättningar var att skydda känsliga habitat från trålfiske. Därför var utgångspunkten att minimera tillträdet till hårdbottnar och kantzoner samtatt endast tillåta trålfiske på sammanhängande mjukbottnar. Området innanför trålgränsen utgör det enda existerande skyddsområdet för känsliga bottnar. Många av livsmiljöerna på bottnarna är känsliga för direkt fysisk påverkan från redskap som släpas utefter bottnar t.ex. bottentrålning. Särskilt känsliga är sådana organismer som själva bygger upp eller modifierar sin livsmiljö under lång tid t.ex. korallrev och svampdjurssamhällen. Om sådana livsmiljöer förstörs kommer de kanske tillbaka men det kan ta mycket lång tid innan livsmiljöernas struktur och funktion är återställda. Uppföljningen av effekterna av skydd av bottenmiljöerna från training omfattar därför mjuka och hårda bottnar. Återhämtningstiden för organismer vars livsmiljöer störts varierar pga. störningens omfattning och organismernas känslighet. Ett av t.ex. syrebrist stört mjukbottensamhälle kan ta 2-5 år på sig för återhämtning. Motsvarande effekter på djupahårdbottnar är mycket lite undersökt men tar sannolikt längre tid, särskilt om stukturerande långlivade organismer förekommer som t.ex. korall och svampdjur. Vi kan därför inte förvänta oss effekter på kort sikt. Eftersom provtagningarna hittills endast omfattar två års studier på mjuka bottnar och endast ett år på hårda bottnar redovisas i denna rapport endast preliminära resultat och metoder.

Bottenfiskbestånden

Utflyttning av trålgränsen 2004, total fredning mot snörpvadsfiske i Havstensfjorden, Stigfjorden och i den inre delen av Gullmarsfjorden, samt förbud mot både yrkes- och fritidsfiske av torsk, kolja och bleka under första kvartalet innanför trålgränsen är åtgärder som syftar till att vända den mycket negativa utveckling av bottenfisksamhället längs den svenska västkusten. Den föreliggande sammanställningen av sex års trålundersökningar visar inte på någon generell återhämtning i vare sig Skagerrak eller Kattegatt under åren 2004-2005, som kan kopplas till utflyttningen av trålgränsen. Provfiskeresultaten visar däremot med stor tydlighet hur genomgripande förändringen är av den beståndsstruktur som tidigare funnits både i Kattegatt och i Skagerraks kustområden. I den inre delen av Gullmarsljorden och i Havstenstjorden finns däremot indikationer på en positiv beståndsutveckling för torsk. Anledningen till att beståndsutvecklingen i dessa två områden avviker från övriga delar av Bohuskusten är troligen en uppgång av lokala populationer med en ökande förekomst av vuxen fisk. I Gullmarsljorden finns även indikationer om ökad förekomst av vuxen kolja, vitling och rödspotta. Det bör påpekas att dessa områden är totalfredade mot snörpvadsfiske med ljus. Sammantaget pekar resultaten på att fiskbestånden i Västerhavet har en komplex sammansättning. Fisk som påträffas längs svenska västkusten härstammar från såväl lokala populationer som utsjöbestånd i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. Detta innebär att det förbatt återskapa tidigare tätheter av vuxen fisk i hela kustområdet inte är tillräckligt med enbart ett ökat skydd i form av utflyttad trålgräns och begränsningar av vadfisket i fjordarna - fiskeridödligheten i havsområdet i övrigt måste också minska. Endast en kort tid har, emellertid, förflutit sen trålgränsen flyttades ut och de kommande årens uppföljning avser belägga om den positiva utveckling som nu konstaterats i vissa fjordområden fortsätter och om den sker även i andra delar av kustområdet.

Trålfisket

Under perioden 1999 - 2003 närmast för trålgränsutflyttningen har antalet fartyg som fiskar kräfta med trål minskat från 191 till 149. Landningarna och värdet från trålfisket har haft en liknande negativ trend. Analysen av eventuella effekter av trålgränsbeslutet måste ses mot bakgrund av att denna trend sannolikt skulle fortsatt även utan beslutet. Ett större antal fartyg valde att bedriva sitt fiske innanför trålgränsen under 2005 i jämförelse med föregående år. Det ökade fisket innanför trålgränsen förmodas vara ett resultat av att inflyttningsområdena varit stängda i sju månader under 2004 samt av flottans anpassning till de nya fiskeföresättningarna trålgränsutflyttningen inneburit. De stigande bränslepriserna kan också ha bidragit till ett skifte av fisket närmare land. Lönsamhetssiffrorna för 2004 påvisar en försämring av förädlingsvärdet jämfört med föregående år. Inköp av rist har bidragit till en femprocentig minskning i förädlingsvärdet. Under 2004 sjönk kräftpriset med 7 % medan bränslepriset ökade med 25 % vilket också bidrog till den försämrade lönsamheten. Mellan 2003 och 2004 förbättrades emellertid landning per tråltimme med 12 %. Fiske med rist minskar inkomsten från övriga arter från 38 % med traditionell trål till 2 %. För de kräfttrålare där minst 50 % av värdet utgjordes av kräfta 2003 kan 81 % härledas till fiske med traditionell kräfttrål. Under antagandet att tillgången på fisk och havskräfta är lika på båda sidor av trålgränsen skulle om man bara tar hänsyn till dessa faktorer intäkterna vid en övergång till ristfiske innanför trålgränsen minska med 29 % (intäkt från kräfttrål 0,81 *bortfall övriga arter 0,36). Detta gäller fartyg som också före trålgränsutflyttning bedrivit trålfiske innanför trålgränsen. Eftersom flertalet fartyg kombinerade sitt fiske innanför och utanför trålgränsen under 2003 kan en 29-procentig genomsnittlig inkomstminskning inte tillskrivas alla kräftfartyg. Dessutom ökar fångsten per timma med mellan 5 och 10 % medfiske med rist vilket reducerar inkomstbortfallet från övriga arter. Den renare fångsten bidrar också till att lönsamheten ökar eftersom sorteringstiden minskar. På grund av dessa faktorer anser Fiskeriverket att det inte i detta skede är möjligt att korrekt kvantifiera inkomstbortfallet vid fiske med rist jämfört med fiske med traditionell trål. Genom att de långsiktiga biologiska effekterna av regleringen ännu inte realiserats kan inte heller en beräkning av de samhällsekonomiska effekterna av trålgränsutflyttningen utföras i nuläget. Man kan dock konstatera att forändringen av landningspriser och bränsekostnader gett en större effekt på kräfttrålningens företagsekonomiska lönsamhet än förändringen av trålgränsen.

Burfisket

Landningarna av burfiskad havskräfta 2004 och 2005 var de största som någonsin uppvistas sedan fångstuppgifter från fisket började samlas in (189 resp 208 ton), vilket är omkring 60 -70 % mer än vad som i genomsnitt landades årligen under 80- och 90 talen. Detta kan sannolikt förklaras av att antalet båtar ökat från 72 båtar 1999 till 107 båtar 2005, samtidigt som det genomsnittliga antalet dragna burar per fiskeresa ökat med 25 % under perioden. Detta har lett till att det totala antalet dragna burar per år ökat från runt en miljon tidigare till över 1,7 miljoner år 2005. Dessutom var den genomsnittliga landningen per bur relativt hög under 2004 och 2005. Burfisket efter havskräfta utgör numera 20 % av de totala svenska kräftlandningarna. För Skagerrak var motsvarande siffra 27 % år 2005. Det totala värdet från burfångad kräfta har ökat med 50 % under perioden 1999 - 2005. Under 2005 steg priset på burfångad kräfta med 11 %. Prisökningen samt tillströmningen av fartyg till burfisket kan inte i dagsläget med statistisk säkerhet kopplas till trålgränsutflyttningen eftersom tidsperspektivet som denna utvärdering kunnat arbeta med är för kort. I dagsläget finns ingen information om de enskilda burfiskarnas ekonomiska situation att tillgå. Under 2006 planerar Fiskeriverket därför att genomföra en djupgående studie av burfiskarnas ekonomi genom intervjuer med burfiskarna. Denna studie förväntas kunna utgöra ett bra underlag infor nästa delrapport om trålgränsutflyttningens effekter.

Burfiskets miljöeffekter

God kunskap om ett fiskes fångstsammansättning är en viktig grund för att kunna utvärdera fiskets påverkan på ekosystemet i relation till andra fiskemetoder. Ett annat skäl till en utökad provtagning av kräftburfisket var att kunna leverera ett bättre kunskapsunderlag för förvaltningen av kräftbestånden då trål- och burfångad havskräfta i nuläget inte hanteras separat i de beståndsuppskattningar som internationella havsforskningsrådet (ICES) gör. Andra aspekter är att bur- och trålfisket bedrivs i olika områden och att fångsterna för respektive redskap har olika storleks- och könssammansättning. De två fiskemetoderna har även olika påverkan på kräftan vilket medför skillnader i överlevnaden hos de kräftor som blir tillbakaslängda i havet. Vid en jämförelse över data av fångstsammansättning i trålfisket efter havskräfta med och utan artsorterande rist, samt den i burfisket, är skillnaderna stora. För varje kg landad havskräfta fångades 6-7 kg fisk i det traditionella trålfisket i Skagerrak och Kattegatt under 2004 och 2005. Vid trålfiske med rist var denna siffra 0,7 till 0,9 kg. För varje kg landad kräfta i burfisket fångades 0,15 kg fisk enligt denna undersökning. Data från denna studie indikerar alltså att mängden fångad fisk per kg landad burkräfta är runt en femtedel av den i artselektivt trålfiske med rist och en femtiondedel av den i traditionellt trålfiske med 90 mm diagonalmaska i trålens lyft.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Fiskeriverket , 2006. , s. 105
Serie
Blandade rapporter från Fiskeriverket/Fiskeristyrelsen ; 2006
Nyckelord [sv]
fisk, trålfiske, burfiske, bottenfauna, bottenfisk, mjukbotten, hårdbotten, ekonomi
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap Fisk- och akvakulturforskning
Forskningsämne
Finansiering, Nationellt finansierad miljöövervakning; Sveriges miljökvalitetsmål, Ett rikt växt- och djurliv
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:havochvatten:diva-501OAI: oai:DiVA.org:havochvatten-501DiVA, id: diva2:1582153
Tillgänglig från: 2021-07-29 Skapad: 2021-07-29 Senast uppdaterad: 2021-07-29

Open Access i DiVA

fulltext(22440 kB)65 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 22440 kBChecksumma SHA-512
5dfd5640719aa784003e1cd2904eec8244f3cbb9db47aa486902591b8bb6bb572c43699df607a74e49ae11137280eb128f38fe107cca33f80099fb5117ccc1f2
Typ fulltextMimetyp application/pdf

MiljövetenskapFisk- och akvakulturforskning

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 65 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 310 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf