Fritidsfiske: 90
Ansvarig organisation
1991 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]
Hela 2,8 miljoner personer i åldersgruppen 18-74 år är intresserade av fritidsfiske. Intresset är störst i de norra delarna av landet. 800 000 säger sig vara intresserade men har inte fiskat under de senaste 12 månaderna.
Vid en jämförelse med andra fritidsaktiviteter är fritidsfisket den viktigaste för knappt 140 000 och lägger man till svarsalternativbet "en av de viktigaste.." ökar siffran med ytterligare 700 000 personer.
Drygt 360 000 fritidsfiskare fiskar mer än 20 gånger på ett år. Den största gruppen av de som fiskar ( 1,2 miljoner ) fiskar mellan 1-5 gånger. Även vad gäller antalet gånger man fiskar är det norra Sverige som visar de högsta värdena. Fritidsfiskets omfattning har varit stabilt under 1970- och 1980-talen. Knappt hälften av de som fritidsfiskar utövar sin fritidsaktivitet på vintern. Hela 30 % av de fritidsfiskande anser att de fiskar mer sällan nu än för tio år sedan.Bara 7 % anser att de fiskar oftare nu än för tio år sedan.
Klart dominerande är fisket i " övriga insjöar " och i " åar och älvar " jämfört med fisket i havet. Drygt 1 miljon fritidsfiskare har fångat sin fisk enbart i sötvatten. För kustfisket har ostkusten inkl. Gotland fått det högsta värdet. Hela 738 000 fritidsfiskare har inte närfiskat någon gång under de senaste 12 månaderna. Med närfiske menar vi fiske inom 30 km. från den ordinarie bostaden.
1,1 miljoner fiskare har använt fritidshus som utgångspunkt för sitt fiske. Drygt 600 000 fritidsfiskare turistfiskade under det senaste året. Med turistfiske menas fiske som kräver att man är borta från hemmet/fritidshuset och övernattar minst en natt. En uppskattning av fisketillfällen vid turistfiske ger 5,3 miljoner tillfällen/dagar på ett år. Hela 990 000 personer har själva eller genom någon i hushållet tillgång till markområde som det hör fiskevatten och fiskerätt till.
Mete är det fiskesätt som de flesta fiskare har använt. Så många som 75 % av de fiskande har metat. 70 % har enbart fiskat med handredskap (sportfiskat). 14 % har enbart fiskat med andra redskap än handredskap. Hela 404 000 fritidsfiskare av 588 000 som fångat saltvattenfisk har enbart använt handredskap. Detsamma gäller för de som fångat laxartad fisk nämligen 407 000 av 578 000 totalt. En jämförelse med 1973 års fiskevattenutredning visar att handredskapsfisket är ungefär likartat medan däremot fisket med enbart andra redskap ökat från 75 000 (år 1973) till 280 000 fiskare (1990). Gruppen som använt både handredskap och andra redskap har minskat från 490 000 (år 1973) till 275 000 (1990). Drygt 930 000 personer äger eller disponerar nät.
Den totala fångsten för samtliga fritidsfiskare i åldern 18 -74 år uppgick till mellan 34 100 ton till 52 700 ton. Vi har också valt att plocka bort de som fångat mer än 100 kg av någon av våra grupper av fiskslag för att till viss del ta bort de som svårligen kan kallas fritidsfiskare. Resultatet blir då ett intervall mellan 26 700 ton till 38 900 ton. 50 % av de fiskande har uppgett att de fångat allt eller nästan allt av sin fångst i sötvatten mot 31 % som fått allt eller nästan allt i saltvatten. Endast 9 % av de fiskande anser sig få större fångst nu jämfört med för tio år sedan, medan hela 37 % får mindre fångst an för tio år sedan.
När man frågar hur nöjd man är med sitt fritidsfiske finner man att 13 % är mycket nöjda och 63 % ganska nöjda mot 10 % som är missnöjda.13 % anser att det är mer trivsel nu än för tio år sedan mot 16 % som anser att det är mindre trivsel nu. Hela 54 % anser att fritidsfisket försämrats på grund av miljöförändringar vilket är en hög siffra med tanke på att 25 % inte haft någon uppfattning i frågan. Av fritidsfiskarena anser 89 % att miljön är mycket viktig eller ganska viktig för fisket.
70 000 personer deltar aktivt i fiskevårdsarbete. När vi frågade alla personer (fritidsfiskare och inte fritidsfiskare) svarade hela 1,4 miljoner att de gärna eller kanske skulle vilja medverka i fiskevårdsarbete.
Hinder som motverkar fritidsfisket är brist på fiskevatten med goda fångstmöjligheter samt otillfredställande miljö i och kring vattnet.
På en fråga om inställningen till en allmän fiskevårdsavgift (ca 50 kr) har vi fått ett klart positivt svar. Frågan ställdes till samtliga i undersökningen och 55 % var positiva mot 1 1 % negativa. Samma fråga till de fiskeintresserade gav 62 % positiva mot 17 % negativa. Utgifterna för fritidsfisket har vi uppskattat till cirka två miljarder och då har vi inte räknat in kostnader för båt, fritidshus, husvagn och liknande som till viss del kan anses höra till fritidsfiskekostnader. Den totala omsättningen är alltså avsevärt mycket högre än vad vi angett här.
Abstract [en]
This survey dealing with Swedish recreational fishing (fishing nonprofessionally using different types of equipment) was made in the form of a mailed questionnaire consisting of 47 questions. It was initiated by the Swedish National Board of Fisheries and sponsored by The Swedish Forest Enterprise. Cooperaters have been the University of Gothenburg and the Swedish Angler's Association.
The data collection took place during late 1989. The sample size was 5 650, ranging in age from 18 - 74. The response rate was 81%.
2.8 million (48 %) are interested in recreational fishing. Approximately 800 000 say they are interested but do not actually fish.
1.2 million go fishing 1 - 5 times a year.
Approximately 360 000 go fishing more than 20 times a year.
30 % go fishing less frequently today compared to 10 years ago.
One million went fishing in freshwater only.
1.1 million use their summerhouse as a base for their fishing.
Approximately 600 000 are tourist fishers (they stay away overnight from home or summerhouse).
Almost one million own or have access to a piece of land and thereby also the fishing waters and the fishing rights.
Angling is the most popular kind of recreational fishing (done by 75 %). 14 % have only used other equipment than rod and line when fishing, while 70 % have only been sport fishing (using rod and line only).
The total catch (including all species) is estimated to be between 34 100 - 52 700 tonnes.
89 % consider the natural environment to be important or very important for the fishing. The catch ranks second (78 %), and service third (34 %).
55 % are willing to pay a " general " fishing license provided that the money is spent on fishery management. This figure increases to 62 % when calculated on fishermen only.
The gross expenditure on fishing is estimated to be 2 billion SEK (boats, summerhouses and caravans not included).
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Fiskeristyrelsen , 1991. , s. 65
Serie
Blandade rapporter från Fiskeriverket/Fiskeristyrelsen ; 1991
Nyckelord [sv]
fritidsfiske, undersökning, fångst, redskap, fiskevård, ekonomi
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap
Forskningsämne
Finansiering, Nationellt finansierad miljöövervakning; Sveriges miljökvalitetsmål, Ett rikt växt- och djurliv
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:havochvatten:diva-489ISBN: 91-618-0387-1 (digital)OAI: oai:DiVA.org:havochvatten-489DiVA, id: diva2:1581931
2021-07-272021-07-272021-07-27