Havs- och Vattenmyndigheten

I årets uppföljning har antalet nyligen beslutade behovsutredningar ökat från 11 till 14 stycken. Även för tillsynsplanerna har antalet ökat från 12 till 14 stycken. Det är positivt att antalet länsstyrelser med beslutade behovsutredningar och tillsynsplaner ökar, men vi anser att samtliga länsstyrelser borde ha haft en tillsynsplan som var beslutad under 2013 eller 2014. Havs- och vattenmyndigheten anser att det är viktigt att länsstyrelsernas behovsutredningar och tillsynsplaner utvecklas. Vi menar att dessa dokument är en förutsättning för att kunna styra tillsynsarbetet till rätt områden. Det gäller särskilt då den tillgängliga resursen är liten. Framtagandet av behovsutredning och tillsynsplan bör göras i tät samverkan med övriga sakområden (t.ex. vattenförvaltning, fiske, miljöövervakning, hotade arter, kulturmiljö) inom länsstyrelsen för att länsstyrelsen ska få en gemensam bild av behoven, hitta möjliga lösningar och kunna avgöra var tillsynen gör mest miljönytta. Vi anser att det måste vara möjligt att dra nytta av de utredningar som görs inom andra sakområden för att underlätta framtagandet av behovsutredning/tillsynsplan.  

Havs- och vattenmyndigheten menar att det avsätts för lite tid för den planerade tillsynen av vattenverksamheter. Motsvarande ca 7 årsarbetskrafter beräknas lägga tid på den planerade tillsynen för samtliga typer av vattenverksamheter. Detta kan jämföras med ca 12 årsarbetskrafter för den händelsestyrda tillsynen eller ca 22 årsarbetskrafter för anmälningsärenden enligt 11 kap 9 a § miljöbalken. Det betyder att om ett vattenkraftverk skulle bli föremål för planerad tillsyn vart 5:e år behöver varje årsarbetskraft, totalt, tillsyna ca 60 vattenkraftverk per år. Om ytterligare tillsynsobjekt t.ex. ca 10 000 dammar, tiotusentals markavvattningsföretag, ett okänt antal vattenuttag samt uppföljande tillsyn av tillståndsprövade och anmälda vattenverksamheter adderas till ovanstående resonemang bedömer Havs- och vattenmyndigheten att resursen för den planerade tillsynen sannolikt begränsar möjligheten att uppnå miljömålet Levande sjöar och vattendrag.

Vi har i uppföljningen av tillsynen frågat vad de olika tillsynsärendena har resulterat i för åtgärd från tillsynsmyndighetens sida. Detta för att få en bild av vad tillsynen leder till. Sammantaget kan det konstateras att både inom den planerade och händelsestyrda tillsynen leder ca 28 % av ärendena till ett föreläggande gällande våra efterfrågade åtgärder (t.ex. återställande, underhåll, miljöåtgärd eller tillståndsprövning). Att mer än 70 % av tillsynsärendena inte leder till någon av våra efterfrågade åtgärder kan bero på att många tillsynsärenden endast berör frågor mellan enskilda fastighetsägare, där avsaknaden av, eller mycket gamla, tillstånd inte underlättar tillsynsarbetet. 

Havs- och vattenmyndigheten anser att antalet anmälningar om misstänkta miljöbrott, 76 stycken, är förvånande få sett till det totala antalet tillsynsärenden 2882 stycken. Det skulle betyda att det i endast ca 2,5 % av tillsynsärendena finns anledning att misstänka ett miljöbrott. Möjligen skulle en del av förklaringen kunna ligga i att många tillsynsärenden berör frågeställningar mellan enskilda fastighetsägare samt att avsaknaden av tillstånd eller mycket gamla tillstånd gör det svårt att bedöma om det finns misstanke om miljöbrott.

I uppföljningen anges att det i 10 ärenden av totalt 2882 tillsynsärenden har beslutats om tillsynsavgift. Havs- och vattenmyndigheten bedömer att det inte är troligt att 2872 ärenden utgjordes av obefogade klagomål och att det, allra minst, borde ha tagits ut avgift i 815 ärenden (tillsynsärenden som resulterat ett föreläggande om åtgärd). Havs- och vattenmyndigheten anser att länsstyrelserna behöver utveckla rutinerna för att besluta om avgift. Av redovisningen framgår att återkallande eller omprövning av tillstånd nästan inte alls förekommer. De omprövningar som har varit vanliga under 2013 är de som berör markavvattningsföretag. Möjligheten att återkalla tillstånd har inte utnyttjats särskilt flitigt inom vattenverksamhetsområdet, trots att det för myndigheter, inte innehåller samma ersättningsregler som vid en omprövning.