Havs- och Vattenmyndigheten

Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kalkningens betydelse för flodkräftan
Utförare miljöbevakning, Företag, Ekoll AB.
Utförare miljöbevakning, Företag, Ekoll AB.
Utförare miljöbevakning, Företag, Ekoll AB.
Ansvarig organisation
2021 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Sammanställningar av kalkningseffekter på flodkräftbestånd gjordes under 1980- och början av 1990-talet. Resultaten visade i flera fall att beståndsminskningar upphört efter kalkning, men i andra fall kunde ingen effekt observeras trots förbättrad vattenkvalitet. En slutsats var att en längre tids kalkning krävs för att se effekter på bestånden.

Data avseende kräftförekomster finns samlade i den Nationella Kräftdatabasen som innehåller cirka 24 000 förekomster av flod- och signalkräfta. Genom att kombinera med GIS-skikt över åtgärds- och målområden för kalkning och koppla provfiskedatum till kalkstart analyserades förändringar i fångster och individstorlek i förhållande till hur länge kalkningen pågått. Även en jämförelse av fångster i kalkade respektive okalkade vatten genomfördes.

Via länsstyrelserna inhämtades information om utvecklingen i kalkade målområden: vilka som fortfarande hyser flodkräfta, vilka som förlorat bestånden samt de där signalkräfta konstaterats. Efterhand som data utvärderades uppkom behov av att förklara de stora variationerna i fångstresultat. Därför genomfördes fördjupade analyser av ett urval kvantitativa provfisken från sjöar där uppgifter om substrattyp och förekomst av signalkräfta fanns tillgängliga.

Resultaten visar följande:

  • Antalet kalkade målområden med flodkräfta har minskat dramatiskt till följd av ökad utbredning av pestspridande signalkräftor. Enligt länsstyrelserna förekommer flodkräfta som motiv för kalkning i 390 sjöar och 246 vattendrag. Av dessa finns flodkräfta med säkerhet kvar i 30 % av sjöarna och 22 % av vattendragen, medan signalkräfta förekommer i 16 % av sjöarna och 28 % av vattendragen. I 20 % av sjöarna och 33 % av vattendragen är flodkräftan med säkerhet försvunnen och i 50 % av sjöarna och 46 % av vattendragen är det inte känt om den finns kvar. Särskilt i de sydöstra delarna av landet uppges flodkräftan vara försvunnen, eller ha osäker förekomst, i många av de kalkade vatten där bestånd tidigare förekom.
  • En försiktig tolkning av resultaten är att kalkningen haft positiv effekt då de flesta analyser visar att fångsterna av flodkräfta i kalkade och okalkade vatten inte skiljde sig nämnvärt. Analysen av det största provfiskematerialet (141 kalkade sjöar och 143 okalkade sjöar) visade emellertid att det i genomsnitt fångades något fler flodkräftor i sjöar som inte kalkats. Detta kan tolkas som att kalkningen inte fullt ut återskapat samma beståndstätheter som innan försurningen etablerades. Det är emellertid också sannolikt att de okalkade sjöarna, som aldrig försurats, naturligt har högre kalciumhalter och sannolikt även högre näringsstatus än de kalkade. Resonemanget antyder att kräftbestånden i de kalkade sjöarna, till följd av naturgivna förutsättningar, inte fullt ut kan förväntas nå samma tätheter som i de okalkade sjöarna.
  • Nästan alla kalkade vatten som provfiskades inom 10 år efter kalkstart uppvisade låga fångster. Det indikerar att bestånden var påtagligt påverkade av försurning och att eventuella effekter av kalkningen ännu inte visat sig i provfiskena. Efter kalkning i 15–25 år förekom ganska många bestånd med höga tätheter, men också många där fångsten var liten. Det antyder att responsen påkalkningen var mycket varierande. I viss utsträckning skulle detta kunna tillskrivas etablering av signalkräfta. I ännu högre grad kan effekten av signalkräftan förklara de, nästan genomgående, svaga fångsterna i vatten som kalkats i mer än 25 år.
  • Andra orsaker än signalkräfta till den stora variationen i fångst av flodkräfta i kalkade sjöar var andel hårdbotten, tätheter av fisk, höjd över havet och vattenfärg. Fångsten av flodkräfta var större i lågt belägna sjöar, med mindre färgat vatten och en större mängd fisk. I sjöar utan signalkräftförekomst tenderade fångsten av flodkräftor att öka med andelen hårdbotten oavsett omsjöarna var kalkade eller ej. Där signalkräfta förekom var fångsterna av flodkräfta alltid låga, oavsett bottensubstrat.
  • Sammantaget visar utvärderingen att eventuella effekter av kalkning på flodkräftbestånd till stor del överskuggas av den ökade spridningen av signalkräfta och därav följande förlust av flodkräftbestånd. Historiskt har försurningen påverkat många flodkräftbestånd och i de få vatten som har tidsseriedata visar provfiskena på ökade fångster efter kalkning.Kalkningsinsatser bör prioriteras i försurade vatten där flodkräftan har en rimlig chans att överleva på sikt, det vill säga i de områden där signalkräfta saknas.
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten, 2021. , s. 56
Serie
Havs- och vattenmyndighetens rapport ; 2021:2
Nyckelord [sv]
flodkräfta, kalkning, åtgärdsprogram, försurning, bestånd
Nationell ämneskategori
Miljövetenskap Ekologi
Forskningsämne
Finansiering, Nationellt finansierad miljöövervakning; Sötvatten, Kalkeffektuppföljning (IKEU); Sveriges miljökvalitetsmål, Bara naturlig försurning; Sveriges miljökvalitetsmål, Ingen övergödning
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:havochvatten:diva-510ISBN: 978-91-89329-01-0 (digital)OAI: oai:DiVA.org:havochvatten-510DiVA, id: diva2:1603840
Tillgänglig från: 2021-10-18 Skapad: 2021-10-18 Senast uppdaterad: 2021-10-18

Open Access i DiVA

fulltext(2940 kB)169 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 2940 kBChecksumma SHA-512
7aa0d41c8940b7f7e29411d275820e7aedbffdf733304c0b117c7aa9275144d681e9ea296449099ee2401db01fd127831f21d67baa836dd0ed0bf7f22e7bda2d
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Ekoll AB
MiljövetenskapEkologi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 169 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

isbn
urn-nbn

Altmetricpoäng

isbn
urn-nbn
Totalt: 491 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf