1 - 5 av 5
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Åtgärdsprogram för havsnejonöga: Petromyzon marinus Linnaeus, 17582020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Åtgärdsprogram för havsnejonöga (Petromyzon marinus Linnaeus, 1758) innehåller en kortfattad kunskapsöversikt och presentation av angelägna åtgärder under 2020−2024 för att i Sverige förbättra rådande bevarandestatus för havsnejonöga. Programmet är ett vägledande dokument och gäller under åren 2020−2024.

    Havsnejonöga har som andra diadroma arter höga krav på sin levnadsmiljö. Den kräver fria vandringsvägar och en hög strukturell komplexitet i vattendraget med forsar, lugnflytande höljor och död ved. Arten är beroende av större bytesfiskar under sina år i havet och gynnas därmed av välmående fiskbestånd. Sammantaget är havsnejonögat en mycket bra paraplyart att arbeta med för att gynna många av de övriga arter som förekommer i samma livsmiljöer.

    Vattenkraften och avstängda vandringsvägar i vattendragen bedöms vara en av de viktigaste orsakerna till att antalet havsnejonögon minskat. I de fall fiskvägar anlagts är dessa i regel konstruerade så att svagsimmande arter som havsnejonöga inte kan passera. Vattenkraften medför därutöver ofta snabbt fluktuerande och onaturliga vattenregleringen som gör att lekområden och uppväxtområden riskerar att torrläggas eller att sediment spolas bort vilket leder till att flera generationer nejonögonlarver kan påverkas vid enskilda händelser.

    Brist på stor bytesfisk förmodas ha en betydande påverkan på tillväxt och överlevnad under den senare delen av tillväxtperioden då avsaknad av stor fisk kan tvinga havsnejonögat att växla till nya byten så ofta att energibalansen kan bli negativ.

    Viktiga åtgärderna för att stärka de svenska bestånden av havsnejonöga är således att återskapa fria vandringsvägar till åarnas lek- och uppväxtområden, biotopvård i syfte att återskapa och förbättra lek- och uppväxtområden, skydd av viktiga livsmiljöer samt att verka för att fiskebestånden i havet ska ha en storleks- och åldersstruktur som upprätthåller ekosystemens funktioner med god förekomst av stor fisk.

    Andra åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet är återintroduktion på platser där arten försvunnit. För att öka kunskapen om havsnejonögats miljökrav föreslås information och kunskapshöjande åtgärder riktat mot myndigheter, fiskare, markägare och privatpersoner.

    De åtgärder som förutsätts finansieras av Havs- och vattenmyndighetens medel för genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter beräknas totalt uppgå till 6 425 000 kr under programmets giltighetsperiod 2020–2024.

  • Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering: För en säker och långsiktig dricksvattenförsörjning2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rent vatten är en förutsättning för väl fungerande samhällen, människors hälsa, och naturmiljön. Vatten är en livsnödvändig, men hotad resurs. Samhällsutvecklingen och klimatförändringar skapar nya utmaningar för vattenförsörjningen. Samtidigt som vattenanvändningen ökar riskerar mänskliga aktiviteter att försämra vattenkvalitet och minska tillgången till sötvattenresurser. Den här vägledningen fokuserar på samhällets långsiktiga dricksvattenförsörjning. Vägledningen ska vara ett stöd till länsstyrelserna när de tillsammans med andra aktörer tar fram regionala vattenförsörjningsplaner.

    Vägledningen har tagits fram i samarbete med Boverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Livsmedelsverket.

  • Hantering av gödsel inom vattenskyddsområde för grundvattentäkt: Vägledning kring riskbedömning och regeltillämpning med avseende på risk för läckage av nitrat till grundvattnet2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vägledning kring riskbedömning och regeltillämpning med avseende på risk för läckage av nitrat till grundvattnet.

    Denna rapport behandlar juridiska och praktiska frågeställningar som ofta uppkommer vid prövning och tillsyn av gödselhantering inom vattenskyddsområden. Fokus ligger på risken att kväve i form av nitrat utlakas till grundvatten samt vilka odlingstekniska åtgärder som är verkningsfulla att vidta på gårdsnivå för att minska en sådan belastning. Åtgärderna avgränsar sig till sådant som är möjligt att hantera i form av villkor i beslut om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifter eller krav som kan komma att formuleras i ett föreläggande enligt 26 kap 9 § miljöbalken efter att tillsyn bedrivits på platsen.

    Rapporten utgör en gemensam vägledning från Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket.

  • Kyllmar, Katarina
    et al.
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för mark och miljö.
    Aronsson, Helena
    Utförare miljöbevakning, Universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Institutionen för mark och miljö.
    Jordbruk och läckage av nitrat till grundvatten: Naturliga processer, odlingssystem och risk för påverkan2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är skriven av forskare vid Institutionen för mark och miljö vid SLU på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och syftar till att stärka kommunernas förmåga att bedöma platsspecifika riskfaktorer som styr läckage av kväve till grundvatten. Rapporten är ett underlag och komplement till Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets gemensamma vägledning 2019:26, Hantering av gödsel inom vattenskyddsområde för grundvattentäkt som ger närmare vägledning kring tolkning och tillämpning av regler på området och hur utformning av villkor i tillstånd kan utformas där det krävs särskilda prövningar enligt vattenskyddsföreskrifter.

  • Svensson, Mats
    Havs- och vattenmyndigheten.
    Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering: För en säker och långsiktig dricksvattenförsörjning2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rent vatten är en förutsättning för väl fungerande samhällen, människors hälsa, och naturmiljön. Vatten är en livsnödvändig, men hotad resurs. Samhällsutvecklingen och klimatförändringar skapar nya utmaningar för vattenförsörjningen. Samtidigt som vattenanvändningen ökar riskerar mänskliga aktiviteter att försämra vattenkvalitet och minska tillgången till sötvattenresurser. Det drabbar dricksvattenförsörjningen, men även jord- och skogsbruk, energiproduktion och annan industri, naturmiljöer och biologisk mångfald. Den här vägledningen fokuserar på samhällets långsiktiga dricksvattenförsörjning. Vägledningen ska vara ett stöd till länsstyrelserna när de tillsammans med andra aktörer tar fram regionala vattenförsörjningsplaner. Även om dricksvattenförsörjningen är i fokus avser vägledningen att ge stöd för att det tas hänsyn till andra intressen som är beroende av en säker tillgång till vatten. Vägledningen har tagits fram i samarbete med Boverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Livsmedelsverket. Konsultföretaget Tyréns har bidragit med rapportskrivning och expertstöd. Som referensgrupp har arbetsgruppen för planering inom Nationellt nätverk för dricksvatten bistått. Där ingår förutom ovanstående myndigheter även Jordbruksverket, Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges kommuner och regioner (SKR), branchorganisationen Svenskt Vatten, länsstyrelserna i Stockholms, Gävleborgs och Uppsalas län, Vattenmyndigheten i Bottenviken, Kungälvs kommun, samt Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Vi vill tacka både arbetsgruppen och referensgruppen som tagit sig tid att läsa och kommentera texten.