1 - 3 of 3
rss atomLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Appelberg, Magnus
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Mustamäki, Noora
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Bergström, Lena
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Sundqvist, Frida
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Prista, Nuno
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Olsson, Jens
    Perfomers of environmental monitoring, Universities, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Aquatic Resources.
    Reviderat program för övervakning av fisk i kustvatten2020Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Genom denna rapport lämnas ett förslag till hur ett optimerat övervakningsprogram avseende kustfisk bör utformas. Förslagen i rapporten kommer ligga till grund för en effektivare regional och nationell miljöövervakning och kan implementeras med början 2020.

    I föreliggande förslag till revision av programmet har syftet varit att förbättra förutsättningarna för att övervaka kustnära fisksamhällen utgående från den utvärdering som publicerades 2017.

    Det reviderade programmet ska i görligaste mån kunna möta samhällets krav för att bedöma havsmiljöns tillstånd, skapa underlag för nationell och internationell fiskeriförvaltning samt ge underlag för havsplanering. Fiskeområden inom programmet ska även kunna verka som referensområden vid kontroll av recipienter och övrig påverkan, eller vid uppföljning av åtgärder i kustmiljön. Programmet ska också utgöra underlag för att följa framtida, kända och okända, miljöförändringar som t ex ett varmare klimat samt utgöra underlag till forskning.

  • Hansson, Katarina
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Other organisations, Swedish Environmental Emissions Data, SMED.
    Ejhed, Heléne
    Perfomers of environmental monitoring, Other organisations, Swedish Environmental Emissions Data, SMED.
    Widén-Nilsson, Elin
    Perfomers of environmental monitoring, Other organisations, Swedish Environmental Emissions Data, SMED.
    Johnsson, Holger
    Perfomers of environmental monitoring, Other organisations, Swedish Environmental Emissions Data, SMED.
    Tengdelius Brunell, Johanna
    Perfomers of environmental monitoring, Other organisations, Swedish Environmental Emissions Data, SMED.
    Gustavsson, Hanna
    Perfomers of environmental monitoring, Other organisations, Swedish Environmental Emissions Data, SMED.
    Hytteborn, Julia
    Perfomers of environmental monitoring, Other organisations, Swedish Environmental Emissions Data, SMED.
    Åkerblom, Staffan
    Perfomers of environmental monitoring, Other organisations, Swedish Environmental Emissions Data, SMED.
    Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2017: Sveriges underlag till HELCOM:s sjunde Pollution Load Compilation2019Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The Swedish Agency for Marine and Water Management has commissioned SMED to evaluate nitrogen and phosphorus loads from different sources, on lakes, watercourses and the sea across Sweden for the year 2017. The aim is to provide the basis for Sweden's national reporting to the HELCOM "Pollution Load Compilation 7 - PLC7" and to support water management work in Sweden. This report, together with its background reports, presents results, source data, and calculation methods with a level of detail intended to achieve full transparency and traceability as well as to permit further applicability in Swedish water management.

    The calculations followed, as far as possible, the methodology developed in the previous project (PLC6). Large amounts of data have been processed and calculated to provide comprehensive information for the whole of Sweden divided into approximately 24 500 water bodies. The results are freely available via the web tool ”Technical Calculation System: Water” (TBV, tbv.smhi.se).

    The results are presented as gross and net nutrient loads, for the total, anthropogenic and background load. Gross loads are the amount of nutrients released at the source of a watercourse or lake. Net loads are the proportion of the gross loads that reaches the sea. 

    The two largest sources of the total nutrient loads to the sea for both nitrogen and phosphorus (net load) constitute of agricultural and forest land, with 33 400 and 31 670 tonnes/year of nitrogen, respectively, and 1 010 and 870 tonnes/year of phosphorus in 2017. Together, these sources account for about 60 % of the total load.

    For anthropogenic loads, agriculture is the largest source (19 470 tonnes/year and 710 tonnes/year of phosphorus), followed by emissions from sewage treatment plants (14 050 tonnes of nitrogen and 230 tonnes/year of phosphorus). Nutrient loads from growing forests are only included in the background loads, while clear cuts, which are classified as an anthropogenic load, only contributes 1 540 tonnes/year of nitrogen and 20/year tonnes of phosphorus.

    The Bothnian Sea, the Baltic Proper and the Kattegat are the sea basins that receive the most nitrogen from Sweden's total loads (28 560 tonnes/year, 26 150 tonnes/year and 27 700 tonnes/year, respectively, or approximately 25% each). In the Bothnian Sea, however, the greater part of the loads are natural background loads. The Baltic Proper and the Kattegat receive most of Sweden's anthropogenic nitrogen load, 30% and 31% respectively.

    For phosphorus, the Bothnian Sea is the basin that receives the largest load (1 040 tonnes/year or 32% of the total load). Just under a quarter of Sweden's total phosphorus load reaches the Baltic Proper (790 tonnes/year) and about one fifth reaches the Bothnian Bay and the Kattegat (640 and 620 tonnes/year respectively).

    The Baltic Sea Action Plan (BSAP) provides emission targets, with the aim of achieving good environmental status in the Baltic Sea and the Kattegat. For phosphorus, the target has been achieved in all sea basins except the Baltic Proper, where the target is challenging, and it will be difficult to reduce the phosphorus load below the target (308 tonnes/year). This requires extensive measures for the anthropogenic sources, but further challenging is that the background loads are a significant proportion of the total loads. The total net loads of phosphorus to the Baltic Proper are 760 tonnes/year of which 230 tonnes/year are calculated as background loads. For the Baltic Proper to be able to achieve good environmental status with regard to eutrophication, measures will also be needed in the other sub-basins of the Baltic Sea. 

    Due to differences in methods and input data, it is not possible to directly compare how the loads from diffuse sources have changed since PLC6 (2014). One difference in methodology that should be noted is the calculation of the background load of phosphorus from agricultural land. The background calculation method has been developed between different PLC calculations, which has also led to strongly varying results for the background load. In PLC6 a high background load was calculated because an update of the model turned out to give a presumably too high loss of particulate phosphorus. This has been corrected in the latest model version (PLC6.5 and PLC7) which is one of the reasons why the background load in PLC7 is lower than I PLC6. It is however important to note that the background calculation always will be uncertain because the calculations, to a large extent, are based on assumptions and because data to compare the calculation results with are lacking.

    To be able to compare diffuse loads between the years there is a need for recalculation of old PLC data, either recalculation of the old data based on the new methodology or based on new data and the old methodology. This kind of recalculations may clarify the effect of implemented measures to reduce the load, or if the changes are mainly due to refined input and improved calculation methods. Nutrient loads from point sources are calculated using the same methodology as in previous calculations. Emissions to the sea in PLC 7 (2017) from sewage treatment plants are approximately of the same magnitude as in PLC 6 (in 2014) 230 and 240 tonnes of phosphorus and 14 000 tonnes of nitrogen (net). Industries have reduced their nutrient loads to the sea and are responsible for 210 tonnes of phosphorus in 2017 and 3 320 tonnes of nitrogen, compared with 250 phosphorus and 3 800 tonnes of nitrogen in 2014.

  • Berg, Sofia
    et al.
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, EnviroPlanning.
    Kling, Johan
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, DHI Sweden AB.
    Hammarbäck, Maria
    Perfomers of environmental monitoring, Companies, DHI Sweden AB.
    Handledning - Ekosystemtjänstanalys i Excelverktyget VEsta: Analys av påverkan på ekosystemtjänster vid exploatering i strandnära områden och i vatten2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett verktyg för analys av blå (vattenrelaterade) ekosystemtjänster. Verktyget kallar vi för VEsta. Vatten är en förutsättning för liv och många ekosystemtjänster är kopplade till vatten.

    Många befintliga bedömningar av ekosystemtjänster fokuserar på de gröna ekosystemtjänsterna. Fokus för VEsta är de blå ekosystemtjänster även om de gröna tjänsterna också kan analyseras på liknande sätt i verktyget. Med blå ekosystemtjänster avses de tjänster som vi får från sjöar, vattendrag och hav.

    Hur kan VEsta användas?

    Spara ner dokumentet (se Excel-filen till höger) innan du gör din analys. Verktyget fungerar med Excel till Windows 365 och Excel 2019 eller senare.

    Du kan använda VEsta i en mängd olika situationer för att få en övergripande indikativ bild av ekosystemtjänstpåverkan vid en förändring.

    VEsta kan exempelvis användas när:

    • en brygga ska anläggas,
    • hus och andra byggnader ska byggas, i synnerhet nära vatten,
    • mindre detaljplaner tas fram för områden nära vatten,
    • verksamheter ska etableras i närheten till vatten,
    • markanvändningen förändras på olika sätt.

    Du kan använda VEsta i en mängd olika situationer för att få en övergripande indikativ bild av ekosystemtjänstpåverkan.

    Hur fungerar verktyget?

    Genom att besvara ett fyrtiotal frågor om miljöeffekterna som en förändring förväntas ge, genereras en bedömning på hur ekosystemtjänsterna påverkas.

    En bedömning av varje ekosystemtjänst presenteras utifrån svaren på frågorna men även en övergripande bild ges i ett spindelnätsdiagram (utifrån nuläget). Det innebär att ju bättre frågorna besvaras angående effekterna, ju bättre kvalitet fås på ekosystemtjänstbedömningen i VEsta.

    I tidig planeringsfas är användbarheten av verktyget begränsad eftersom man då sällan har en tydlig bild av effekterna. Användbarheten ökar allteftersom bilden framträder mer och mer. VEsta kan med fördel användas flera gånger under processen, även som utvärdering efter förändringen.

    Ekosystem har dock mycket komplicerade relationer och interna samband. Kompletterande studier är många gånger nödvändigt för att förstå påverkan ekosystemtjänster på djupet.

    Systemkrav för VEsta

    VEsta kräver någon av följande versioner av Excel

    • Excel till Windows 365
    • Excel 2019 eller senare 

    Boverkets verktyg för bedömning av ekosystemtjänster

    Ester (se länk högre upp) är ett annat verktyg för ekosystemtjänstbedömning som Boverket tagit fram, se filen till höger. Detta verktyg är inriktat mot gröna ekosystemtjänster och kräver inte samma detaljeringsgrad, vilket är en fördel i många lägen. Verktyget lämpar därför sig bättre i situationer då detaljeringsgraden är svår att uppnå, till exempel vid tidig planeringsfas eller vid komplicerade detaljplaner. Samt då vatten inte berörs av exploateringen.